Våtservetter – ett miljöproblem och varför du alltid ska ha en papperskorg på toa

Våtservetter på stränder

35 slängda våtservetter per kilometer strand i England – Fresh?

Våtservetter, det är väl inget stort miljöproblem eller?

Många använder våtservetter idag, de har blivit närmast oumbärliga. De är ju praktiska, bara att dra fram och torka av kladdiga barnhänder när man är på utflykt tex. Jag var nyligen på resa i Östafrika och hade då en förpackning våtservetter i väskan, perfekt för att torka av resdammet och snabbt fräscha till sig. Så vad är dåligt då? Jo, de är ju engångsartiklar, oftast inte nedbrytbara och de hamnar i naturen och gör skada och vi använder massor. Ett marginellt problem kan man tycka i jämförelse med global uppvärmning, fossilt bränsleberoende, ökenspridning och annat men…Våtservetter ÄR ett miljöproblem och det ökar, kraftigt.

Denna artikel visar att mängden våtservetter på engelska stränder ökade med femtio procent under 2014. Anledningen till att de hamnar på stränderna är oftast att de spolas ner i toaletten. Våra reningsverk är inte gjorda att ta hand om våtservetter och annat skräp som kondomer, mensskydd, tandtråd, snus, tops och annat som regelmässigt hamnar i toan fast det inte borde det. Mängden plast i naturen och haven har blivit ett gigantiskt miljöproblem som gör mig mörkrädd att tänka på.

Plast på havsbotten på 2500 meters djup.

Plast på havsbotten på 2500 meters djup.

Så vad kan göras? Det hela är ganska enkelt, och kräver bara en medveten konsument (det är du nu efter att ha läst detta) och en papperskorg!

– Inse att våtservetter inte är en absolut livsnödvändighet. Vi klarade oss innan de fanns.

– Köp biologiskt nedbrytbara våtservetter, googla och du kommer finna en uppsjö. Tex dessa i ekologisk bomull från Natracare från Bodystore eller dessa ekologiska av pappersmassa  från Naty. Dessa är av naturmaterial och kan komposteras och om de skulle hamna i naturen så bryts de ner och skvalpar inte runt i magen på en havssköldpadda tills den dör.

– Gör egna våtservetter, det finns massor utav tips för hur man går till väga på nätet och det är inte svårt.

– Spola inte ned våtservetter i toan, nånsin, aldrig ok? Och inget annat som inte hör hemma där heller.

– Ha alltid ALLTID en papperskorg på toaletten där folk kan slänga saker som inte ska spolas ner. Tänk att du är på fest och behöver byta mensskydd tex och det saknas en papperskorg. Ett ganska vanligt scenario. Då finns det två alternativ: antingen får du ta ditt använda mensskydd, rulla in det i massa toapapper och sen klämma ihop i handen eller fickan/handväskan för att senare försöka kasta det annanstans. Eller spola ner ner i toan, Jag tror många väljer toan tyvärr. En liten enkel papperskorg eliminerar detta problem.

Publicerat i Återvinning, CSR, Ekologi, Grön hudvård och hårvård, Gröna köp, Grönt arbete, Hållbara företag, Hem & hushåll, Linneas lilla Gröna, Miljö, organic, Plastbanta | Märkt , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Att tänka på inför kräftfesten

Värt att omblogga i kräfttider!

linneaslillagrona

Havskräfta

Så här på hösten duggar inbjudningarna till kräftskivorna tätt. Personligen undviker jag kräftskivor av flera skäl, men mest för att jag har svårt för djurfrosseri. För många är dock kräftorna en efterlängtad delikatess. Linneas lilla gröna är en guide till hållbar konsumtion för den som vill leva lite mer miljösnällt och klimatsmart utan att göra allt för stora avkall på sin livsstil. Därför presenterar jag här några saker som ni kan tänka på för att kräftfesten ska bli så hållbar som möjligt.

Vilka kräftor ska man välja? svenska kräftor eller utländska, signal- eller flodkräftor, kinesiska, amerikanska, turkiska, havskräftor? Vilket är egentligen bäst ur miljösynpunkt?

Det korta svaret är: burfångade havskräftor är det absolut bästa alternativet. Läs gärna om vad Naturskyddsföreningen skriver om bottentrålning av kräftor här. Trålandet förstör havsbotten, skadar kräftorna och fångar urskillningslöst. En studie i Nordsjön visade att så mycket som 88% av fångsten vid trålning…

View original post 250 fler ord

Publicerat i Linneas lilla Gröna | Lämna en kommentar

Ska vi byta grejer? Utställning om byteshandel på Tumba Bruksmuseum

rostig spik

I våras blev jag kontaktad av Tumba Bruksmuseum som planerade en utställning om byteshandel. De önskade starta ett samarbete med bytesgruppen Bortskänkes/Bytes/Mottages 08-området som jag administrerar på FB. Jag är stolt att presentera resultatet här:

Ska vi byta grejer? Ny utställning om byteshandel öppnar 24 maj.

Bytte människor varor innan det fanns pengar? Hur uppstår byten vid krig och kriser? Är vår tids allt mer populära bytestrend egentligen en subkultur med ett eget alternativt ekonomiskt system?
I utställningen, Ska vi byta grejer?, som riktar sig till unga i vuxens sällskap, vänder och vrider vi på frågor som: Vad är byteshandel? Hur fungerar/har det fungerat? Hur ser det ut idag?
Passa på att byta grejer lördag 24 maj kl. 11-16 Under lördagen anordnar museet en storbytardag.
I samarbete med FB gruppen Bortskänkes/Bytes/Mottages 08 området bytes under hela dagen saker, kläder och plantor.
I samarbete med Retoy kan barn byta leksaker och leka sig till en bättre värld, kl. 13-15.
För de som inte har med något att byta men tycker om återbruk så är
brukets Loppistanter på plats och säljer fräscht begagnat, bl. a till förmån för Rädda Barnen.
Det blir även ansiktsmålning, papperstillverkning, musikunderhållning och museets café serverar årets första sommarpajer på egenskördad rabarber.
Kom tidigt, museet bjuder de första 300 besökarna på kravmärkt glass!

Om du har frågor eller eller funderingar!
Ring 08-519 553 46 eller mejla till info@tumbabruksmuseum.se

Jag hoppas att se er alla där!

Publicerat i Återvinning, Byteshandel - grunden till ekonomin, CSR, Ekologi, Gröna byten, Gröna köp, Grönt arbete, Hållbar utveckling, Hållbara företag, Hållbart mode(?), Hem & hushåll, Linneas lilla Gröna, Loppis, Miljö, Rättvisa & hållbara presenter, Second hand, Vintage | Märkt , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Återvinning – vanliga fel

Image

Vår på kungsholmsstrand

I vårt flerfamiljshus har vi nu för tiden ett rum för återvinning istället för en sopkompressor. Det låter bra men problemet är att vändan i återvinningsrummet gör en dedikerad återvinnare deprimerad. Tyvärr verkar det råda stor förvirring angående vad som hör hemma i återvinningskärlen. Det är ett stort problem då det är den stora mängden felsorterat material är anledningen till att förpackningsinsamlingen inte är ekonomiskt hållbar idag.

I Sverige innefattas ett antal produkter av ett producentansvar när det gäller återvinning. Det gäller förpackningar, däck, elektronik, batterier, bilar och papper. Det innebär att du endast kan och ska lämna förpackningar vid återvinningsstationen inte andra uttjänta saker. Trots detta lämnas trasigt porslin, gamla teflonpannor och mängder av andra föremål som inte hör hemma där.

Nu ska jag förklara varför det är viktigt att vara lite nitisk i sitt återvinnande:

Farligt avfall är viktigast

Det viktigaste gällande återvinningen är såklart att sortera ut hushållets farliga avfall, alltså sådant som är giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, miljöfarligt, smittförande eller brandfarligt tex. Det handlar om exempelvis färger, lösningsmedel, läkemedel, batterier, elektriska produkter och växtskyddsmedel. Enligt Avfall Sverige räknar man med att 11 000 ton farligt avfall hamnar i hushållssoporna varje år (!) trots detta vilket får svåra konsekvenser för vår hälsa och miljö. Att en filkartong hamnar i soporna då och då är inte så farligt men denna felsortering är det. Soretera ut ert farliga avfall och lämna på närmsta ÅVC.

Varje kapsyl räknas

För varje återvunnen konservburk sparas energi motsvarande 7 timmars TV-tittande och om alla i Sverige lämnade sina kapsyler till återvinning skulle mängden stål räcka till 2200 bilar. Tänk gärna på det nästa gång du trycker ner en konserv eller en kapsyl i soppåsen. Varenda liten kapsyl innebär en stor energiåtervinning.

Glödlampor i glasåtervinningen

En vanlig felsortering som får allvarliga konsekvenser är glödlampor i glasåtervinningen. En studie från 2011 visar att en miljon (!) glödlampor varav 200 000 lågenergilampor läggs i glasåtervinningen varje år (läs gärna här). Kvicksilver och andra kemikalier och farliga ämnen i glödlamporna utgör både ett arbetsmiljöproblem för de som arbetar med återvinningen och ett allvarligt miljöproblem. Det läcker ut i både naturen och blandas med glaset som återvinns för att göra nya flaskor för dryck till oss konsumenter. Det innebär att det tillslut hamnar i oss. Lägg aldrig glödlampor i hushållsoporna.

Kom i gång

Ett bra sätt att komma igång med återvinning hemma är att ha ett bra system och kärl för förvaring. Ingen blir glad av kaos under diskbänken eller i förrådet. Investera i några praktiska sorteringskärl där du lätt kan skilja ut materialen för återvinning.

Gå inte på återvinningsmyterna!

Bestäm dig och var nitisk, återvinn så mycket som du kan, det är för viktigt att ignorera.

Avfallstrappan, Illustratör Marika Sjödin

Avfallstrappan, Illustratör Marika Sjödin

Publicerat i Linneas lilla Gröna | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Det som göms i snö…

…är tydligen skräp som människor kastat.

Vi tog en promenad i det fina vårvädret runt Kungsholmen i söndags. Det var fantastiskt fint med undantag för för den vansinniga mängden skräp som låg överallt och, ja… skräpade.

Enligt Havs- och vattenmyndigheten i Sverige dumpas 6,4 miljoner ton skräp i våra hav varje år(!) Det tål att upprepas: 6,4 MILJONER ton skräp alltså rakt ner i haven. Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är föda. Det finns en kort film som belyser detta på ett sätt som gör en chockad, se den här.

birds

maginnehåll i fågel ger en hint om dödsorsak

Plastskräpet är särskilt förekommande och dåligt för miljön. Den globala produktionen av plast har ökat drastiskt från 0,5 ton per år 1950 till 260 miljoner ton per år 2008. Plasten bryts inte ner i naturen utan sönderfördelas till små partiklar som inte syns men inte heller försvinner.

plastic-sea-turtle2

Spöknät eller spökgarn är nät (av nylon, alltså plast) som tappats, slitit sig eller lämnats i vattnet och fortsätter att driva runt och fiska. De utgör en fara för både fisk och däggdjur i havet som fastnar och kvävs. Ingen vet hur många spöknät som driver runt och orsakar lidande och död är oklart med problemet är enormt. Man räknar att det driver omkring åtminstone 1000 km fiskande spökgarn i Östersjön men sannolikt handlar det om mycket mer.

Så vad kan du som konsument göra?

Jo, undvik att köpa onödiga plastprodukter och välj hållbara flergångsmaterial. Återvinn den plast som du använder. Undvik kläder av plastmaterial som fleece som släpper små plastpartiklar i tvätten som reningsverken inte kan ta hand om. Och självklart, kasta inget skräp i naturen.

 

Publicerat i Återvinning, Gröna köp, Hållbar fisk, Hållbar utveckling, Hem & hushåll, Linneas lilla Gröna, Miljö, Plastbanta | Märkt , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Drinken som dödar

Rom är en söt drinkingrediens som kan ha en en bitter eftersmak. Rom tillverkas av sockerrör som odlas i tropiska områden i Afrika, Latinamerika och Asien. Sockerröret är en krävande växt som behöver bra jord, mycket vatten och en hel del bekämpningsmedel och konstgödsel. För att maximera lönsamheten odlas sockerrören i massiv skala på plantager som besprutas för att hålla andra växter borta. Resultatet är sk mono-kulturer som tär hårt på jorden och bidrar till den negativa utvecklingen gällande biologisk mångfald (antal arter på vår jord minskar drastiskt).

Arbetet på sockerrörsfälten är mycket hårt och ohälsosamt. Förutom mängder giftiga bekämpningsmedel används oftast en slags svedjebruk. Man sätter helt enkelt eld på fältet vid skörd, elden tar bara de torra bladen runtomkring vilket underlättar den manuella skörden som sker med machete. Arbetarna står i det rykande och sotande fältet och hugger rören vilket är mycket dåligt för luftrör och hälsa. Dessutom bränns alla djur som tagit upp bo i sockerfältet. Det är inte nödvändigt att skörda för hand eller att elda upp fälten, men det är billigt att göra så.

Manuellt skördande av sockerrör sker under svåra förhållanden.

Manuellt skördande av sockerrör sker under svåra förhållanden.

Igår visades programmet Korrespondenterna om alkohol vilket inkluderade ett inslag om sockerrörsarbetare i Nicaragua. De odlar råvaran till världens finaste rom men dör i kronisk njursvikt. Se programmet Korrespondenterna om alkohol här.

Ekologisk rom från Systembolaget

Ekologisk rom från Systembolaget

Utbudet av eko-rom är magert men en sort ekologisk vit rom från Akaya hittade jag iallafall på Systembolagets hemsida. Jag har dock mailat kundtjänst och efterfrågat fler sorter och även Fairtrademärkt rom för att garantera att de människor som producerat ingredienserna i din drink inte arbetar under ruttna förhållanden. Papagayo producerar ekologisk och rättvis rom från Paraguay.

Hållbar rom smakar godare!

Ekologisk och Fairtrademärkt rom från Papagayo

Ekologisk och Fairtrademärkt rom från Papagayo

Publicerat i CSR, Ekologi, Fair Trade - Rättvisemärkt, Gröna drycker, Gröna köp, Gröna odlingar, Grönt arbete, Hållbar utveckling, Jordbruk, Linneas lilla Gröna, Miljö, organic | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Ekologiskt godis, gott på riktigt!

Eko-godis från Kung Markaatta

Eko-godis från Kung Markatta

Jag äter inte jättemycket godis men då och då drabbas jag, liksom många andra, av ett övermannande sug som leder en till lösviktsgodiset i affären. Trots att jag vet vad godiset innehåller i form av kemikalier, palmolja, färgämnen, gelatin från djurdelar och annat äckligt. Trots att jag tycker att förvaring av godis öppet i affären för folk att hosta och stoppa fingrarna i är allt annat än hygieniskt så är jag där i bland och plockar och köper. Vissa laster får man acceptera, vissa får man ta sig i kragen och förändra. Därför har jag bestämt mig för att bara köpa ekologiskt godis från och med nu.

Varför är då den konventionella godiset så dåligt? Det finns flera anledningar, här är några:

Palmolja: Står det vegetabilisk olja eller vegetabiliskt fett på innehållsförteckningen så kan du vara nästan säker på att det är palmolja i, den är billig att framställa och används flitigt i livsmedelsindustrin. Kex, kakor, godis, glass, choklad, buljonger, såser, margarin mm är fulla med palmolja. Från och med den 13e dec i år måste tillverkarna skriva ut vilken olja som används i produkterna vilket underlättar for oss konsumenter. Produktionen av palmolja bidrar till skövling av regnskog på massiv skala. Läs gärna här vad WWF skriver om palmolja. Ekologiskt godis kan innehålla palmolja men är då certifierad.

Löss: Det röda färgämnet i godis som tex geléhallon och ferraribilar kommer från sköldlusen (Cochenillelus), se bild nedan, och har det kemiska namnet E 120 eller Karmin. Läs mer här. Lössen odlas och krossas och används som färgämne i läsk, godis, krydda (tex tandoori), ost, sylt, Campari och annat. Känns det fräscht, fortsätt ät, men det finns alternativ för dig som inte vill äta löss. Rött färgämne kan framställas ur tex rödbetor, det kallas rödbetsrött E 162. Den röda färgen i Ekorrens ekologiska godis kommer från fläderbär. Ekologisk godis använder fruktjuicer för färg och smak.

Det röda färgämnet utvinns ur denna krabat

Det röda färgämnet i vanligt godis utvinns ur denna krabat

Gelatin: som finns i det mesta geleiga godiset utvinns ur djur, oftast grisar. Att vara veg och äta gelatin är ologiskt. Gelatinet utvinns ur kollagen (djurprotein) från ben och hud från gris eller ko. Här finns en lista på godis som är lämpligt för vegosar och inte innehåller varken gelatin, löss eller andra djurprodukter. Den geléaktiga konsistensen går att få fram med vegetabiliska ämnen såsom pektin (från frukt), majsstärkelse och agar agar (från alger) tex. Ekologiskt godis kan innehålla gelatin, kolla innehållsförteckningen om du vill undvika.

Kemikalier: Färgämne från löss och konsistens från gelatin kan man kritisera men även försvara, de är trots allt naturliga ingredienser, vilket är ganska ovanligt i godisbranschen. Det mesta godiset är rena kemikaliebomberna och det är en avgörande anledning att välja ekologiskt godis. En tillsats som ifrågasatt är de sk azo-färgerna, tidigare förbjudna färgämnen som sedan EU-inträdet är tillåtna i Sverige. De har i studier kopplats samman med hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter hos barn och måste sedan 2010 ha en varningstext men är tillåtet och förekommande i godis, stenbitsrom, läsk, glass och andra livsmedel.

Ekogodis från Ekorrens

Ekogodis från Ekorrens

Ekologiskt godis finns bland annat att köpa från Kung Markatta, Ekorrens och Änglamark har choklad som är både ekologisk och Fair Trademärkt.

Publicerat i Ekologi, Fair Trade - Rättvisemärkt, Grön barnmat, Gröna köp, Grönt arbete, Hållbar utveckling, Hållbara företag, Hem & hushåll, Jordbruk, Linneas lilla Gröna, Rättvisa & hållbara presenter | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar