Två stora vegetariska nyheter denna vecka

Denna vecka har jag och många likasinnade vegosar sett fram emot en stor händelse: lanseringen av Sveriges första helt vegetariska matlagningsprogram Vegorätt. Köttnormen i matlagningsprogrammen har varit stark så detta kände som ett riktigt genombrott, stunden när vego gick från att vara avvikande till mainstream. Tyvärr blev det inte vegorätt utan kapitalt vegofel om du frågar mig. Programmet Vegorätt kommer sannolikt inte leda till att några inbitna köttätare varierar kosten med mera grönt snarare kan det få en motsatt effekt av rent trots. När det fästes grönkål i håret, yogades på fält och drogs upp kombucha ur havet var måttet rågat och jag lämnade TVn och gick ner i tvättstugan. Jag hade hoppats på ett program som visar att vi vegetarianer och veganer är helt vanliga människor som äter vanliga saker som pizza och dricker öl. Ett program som visade hur vanliga rätter kan göras vegetariska utan att kompromissa om smak eller näringsämnen. Ett program som visar hur stressade småbarnsfamiljer kan undvika korv-och makaronerfällan varje kväll. Men så blev det inte. Vegorätt verkar inrikta sig till extremisterna, de som vet var man hittar hirs i butikshyllan, gör sin egen kombucha och odlar acaibär i trädgården. Det är helt fel målgrupp enligt mig.

 

Vegorätt har fått utstå mycket kritik sedan premiären och trendade på Twitter där många gav uttryck för stor besvikelse.

Den andra stora vegonyheten denna vecka är hamburgerrestaurangen Max efterlängtade vegetariska meny. Denna ska testas ikväll och jag hoppas på att kunna bjuda på en mer positiv recension än för vegorätt. Om du inte orkar vänta på mitt omdöme har expressen testat här. Jag har varit sur sen Max avskaffade sin falafelburgare och endast hade kvar den knappt ätliga Greenburgaren som av outgrundlig anledning innehåller ärtor och majskorn, vem vill ha det i sin hamburgare?! Men med denna lansering är jag beredd att förlåta allt och hoppas att fler hakar på.

Mall of Scandinavia – varför?

Det har väl inte undgått någon att en ny superdupermegastor galleria för shopping har öppnat i Sverige. Frågan är bara varför?

Behövde vi en till? En större? med fler affärer av samma sort? Som säljer mer prylar som vi sannolikt inte behöver? Jag har svårt att tänka mig det…

Samtidigt som julhandeln förväntas slå nya rekord i år igen finns det folk som hävdar att pengarna är slut, att vi inte har råd att hjälpa människor som flytt från förtryck och krig. Men som jag ser det så riskerar de livet på i gummibåtar för att komma hit till ett av världens rikaste länder medan vi shoppar som aldrig förr. Det uppstod kaos igår vid invigningen av den nya gallerian och jag skäms när jag tänker på det. Jag skäms att folk beter sig som besatta och knuffas och trampar ner medmänniskor för att shoppa. Vi shoppar som det inte fanns någon morgondag, vi shoppar som att miljöförstöring och klimatförändringar inte finns och vi verkar tro att den som har mest grejer är lyckligast. Men så är det inte och nån dag måste köpfesten ta slut.

Åtminstone några borde vakna med viss köpångest idag.

Mina tips: Fundera på vad du faktiskt behöver i livet, det finns konsumtion som är nödvändig och sån som är helt onödig. Satsa på upplevelser istället för prylar, res, gå på konsert eller se en utställning, det berikar betydligt mer är prylar. Köp second hand och vintage, saker med själ och historia är mycket roligare är nya massproducerade saker. Och sist men inte minst: sätt  in en del av pengarna som du tänk spendera på något du egentligen inte behöver på ett konto för en hjälporganisation. Jag lovar att det kommer kännas bättre.

Köp mindre, upplev mer!

Använd. Aldrig. Klorin.

Klorin är ett varumärke som består av natriumhypoklorit och vatten. Klorin är giftigt, mycket giftigt, särskilt för vattenlevande organismer.

Den här bilden är helt galen, men sann.

Naturskyddsföreningen har längre varnat för och arbetat mot Klorinanvändning. Redan 1992 bedrev de en kampanj som ledde till minskad användning från 5000 ton till 200 ton (!). Det var en minskning med 95 % så väldigt bra jobbat. Nu vill jag dra mitt strå till stacken och bidra till att de sista flaskorna får stå kvar på hyllorna och sluta produceras. Jag har svårt att förstå behovet av så starka kemikalier som Klorin i hushållet men det används fortfarande vid städning och tvätt. Titt som tätt ser jag att någon av mina grannar har med sig en flaska Klorin till den gemensamma tvättstugan. Det används för att bleka textilier, det hälls i toan och i städvattnet och åker rakt ut i avloppet. Kanske är det vår rädsla för bakterier som får oss att lita på denna giftiga produkt.

lite klorin”tips”, följ inte dessa!

Men jag tar hellre lite bakterier i vardagen är förgiftar våra vattendrag. de flesta bakterier är dessutom bra för oss. De bör absolut inte desinficeras bort. Om tvätten behöver blekas lite är miljösnällare bleksalt och ättika bättre alternativ. Här kan du läsa om Naturskydd föreningens tips för miljösmart städning utan kemiska och hälsofarliga produkter som Klorin.

Har du en flaska Klorin stående hemma ska den lämnas till miljöstation som farligt avfall. Köp inte någon ny.

Gör din egen falafel, så värt!

Alla gillar falafel, så är det bara. 🙂 Falafel är en vegetarisk, tom vegansk, storsäljare i form av kikärtsbollar smaksatta med sesam, vitlök och persilja. De serveras ofta i pitabröd med grönsaker och hummus och är både nyttig och god snabbmat på stan. Min favoritfalafel hittas i Hötorgshallen, men Malmö är allmänt känt som falafelstan nummer 1 i Sverige.

Att göra sin egen är inte särskilt svårt och blir supergott. Det avgörnade tricket är att, inte jag upprepar, inte, koka ärtorna. Använda torkade kikärtor för autencitet eller andra bönor eller gula svenska ärtor. Absolut inte på burk. Kikärtor på burk funkar att göra hummus (kikärtsröra) på men blir för mosiga för falafel. Blötlägg ärtorna i minst 8 timmar i kylen, gärna över natt, du behöver byta vatten ett par gånger. Mixa de blötlagda och avrunna ärtorna med ett par tsk maizena och ett par tsk sesamfrön, och valfria smaksättningar/kryddor tex en halv gul lök, vitlök, spiskummin, persilja, koriander, chili, tahini, sumak eller vad du gillar. Kör ärtorna ganska grovt, de ska gå ihop så att det går att forma bollar eller biffar men inte bli slätt. Testa dig fram, om de är för blöta så kan du tillsätta maizena. Salta och peppra. Låt stå i minst en halvtimme och svälla i kylen.

Forma små bollar eller biffar (det sista är enklare att få och hålla ihop vid tillagning) och rulla i sesamfrön. Fritera i 180 grader i neutral olja eller stek biffarna i stekpanna. Låt rinna av på papper och servera frasiga med schyssta tillbehör som hummus, tsatsiki och grönsaker.

Enjoy!

Plasten du bär på din kropp hamnar i havet och tillslut i dig

Vi lever i en värld av plast och det är ett stort hälso- och miljöproblem. Vi konsumerar idag ca 100 kg plast per år. Plast är ett relativt nytt fenomen i vår värld men har redan ställt till stora problem i naturen, djuren och till och med i våra kroppar.

Djuren i havet äter plast

Plast är ett samlingsnamn för långa molekylkedjor av enheter tillverkade av olja. Förutom flaskor, förpackningar, påsar och mängder av andra saker är även mycket av det vi har på oss gjort av plast och även denna lite osynliga plast hamnar i miljön. När jag köper kläder kollar jag alltid på den lilla lappen i sömmen efter vilka material plagget är gjort av och konstmaterial som polyester och fleece går tokbort. Jag gillar inte känslan mot huden, de andas inte, de blir ofta elektriska, känns onaturliga (det är dom!) och de har generellt en kraftigt negativ miljöpåverkan. Det stora problemet med plast är att det har otroligt lång nedbrytningstid. En plastflaska i naturen tar 450 år att bryta ner och en fiskelinas livslängd är 600 år!

Det finns många typer av plast i våra kläder. Har du koll på dem?

Fleece är plast vanligt i foder i jackor, fritidskläder, plädar och bebiskläder.

Polyester är plast, vanligt i alla typer av plagg särskilt snabbtorkande träningskläder

Nylon är plast, vanligt i tex strumpbyxor, stretchiga plagg och träningskläder.

Tryck på kläder är oftast av plast, värst är de som känns kladdiga och doftar starkt, de kan innehålla skadliga mjukgörare sk ftalater.

Lycra är plast, vanligt i underkläder, dans- och gymnastikkläder, stretchiga plagg.

Elastan är plast, vanligt i stretchmaterial, strumpor och resår.

Förutom att kläderna av plast har stor miljöpåverkan när de tillverkas så fortsätter de även påverka miljön negativt under sin livscykel.

När du tvättar en ett plagg tillverkat av plast åker massa små plastpartiklar sk microplast ut i sköljvattnet. En fleecetröja läcker 1.900 små plastpartiklar ut vattnet vid tvätt och dessa partiklar kan inte tas om hand av våra reningsverk utan går rakt ut i sjöar och av. Där absorberas de av plankton och äts av fiskar som i sin tur äts av oss och andra djur. Många djur ätit plast svälter och kan dö en plågsam död.

En val har fastnat i plast som driver i haven

Hur ska en göra för att undvika att spä på mängden plast i naturen, haven, fiskarna och oss själva? Svaret är plastbanta och städa upp. Att minska mängden plast som man använder i vardagen kallas att plastbanta. Undvik att köpa plast när det är möjligt och byt ut plast som du använder mot mer hållbara material som glas, metall, trä och naturfiber, gärna second hand. Köp aldrig produkter som innehåller mikroplast som vissa skrubbkrämer och tandkrämer. När det gäller kläder så brukar jag rekommendera att man alltid tvättar innan användning för att minska kemikalier som kan tas upp av huden. I fallet plastkläder blir rådet tvärtom, tvätta inte. Köp inte. Använd inte.

Köp kläder av naturmaterial, helst ekologiskt och rättvist producerade och min personliga favorit: second hand.

Partiklar av plast i havet

Här kan du läsa mer om naturliga och onaturliga och fibrer och hur de framställs för att göra det lättare att välja och välja bort.

Barnkorv?

Jag har tänkt på det ett tag nu, det här med korv och dess oklanderliga status i Sverige. Korven är klassisk som kalaskäk, barnens favorit, obligatorisk vid grillning, vid vickning, som snabbmat, som billig vardagsmiddag osv. Korven är svår att kritisera och mångas favorit, nästintill helig för vissa. Jag äter inte köttkorv, men den vegetariska soyakorven har gjort det möjligt för mig att vara med vid korvgrillning i skogen, vilket jag är mycket glad för. Men nu är det dags att prata om korv, hälsa och hållbarhet.

obs orsakar cancer

Nyligen fylldes min Facebookvägg med delade inlägg om hur korven ska skäras för att den inte ska fastna i halsen på små barn. Och det är ju bra såklart att sprida kunskap så att vi minskar risken för kvävning. Men ingen säger att korv faktiskt är klart mindre lämplig barnmat. Korvkonsumtion leder nämligen till cancer, hjärtsjukdomar och för tidig död, så är det. Det är vetenskapliga fakta (inte en vegetarians åsikter) och har inte med formen och kvävningsrisken att göra, utan innehållet. Enligt livsmedelsverket, som gjort en stor genomgång av aktuell forskning, så råder det ingen tvekan om ett tydligt samband mellan konsumtion av rött kött och chark (som korv) och tjock- och ändtarmscancer, Sveriges tredje vanligaste cancerform. Forskningen visar även att charkprodukter som korv och bacon ökade cancerrisken ännu mer än rent kött tex köttfärs. Kanske är det dags att sätta varningstexter på korven som man gör på cigarettpaketen? ”korvätning dödar”. Låter det extremt? Kanske, men statistiken talar sitt tydliga språk. Små (japp små, inte stora) mängder charkprodukter ökar risken att dö en för tidig död med 20 procent (!) enligt forskare på Harvard. I studien följdes 100 000 personer under 28 år och resultatet var slående: ”For each serving of processed meat, equivalent to two slices of bacon or one hot dog, the risk of dying from heart disease rose by a 21 per cent and from cancer by 16 per cent.” Det är ganska mycket och ändå har korven en hedersplats på barnkalas, utflykter och i vardagen. På var och varannan bjudning jag går på där det finns barn bjuds det korv. ”Barnkorv” har jag hört den kallas, sån där enkel varmkorv med en tecknad figur som innehåller minimalt med kött och mycket fyllnadsämnen. Vi gör många saker för att skydda våra barn, säkerhetsbälten, flytvästar och hjälm är självklara och det finns massor av rekommendationer om salt, honung, smakportioner, gluten, bladgrönsaker, soya, nötter och annat till barn men varför har vi denna totala blind spot när det kommer till korven? 

barnmat?

Vad är det då i korven som är så farligt? Svaret är att man inte vet helt säkert men rött kött, rökning som tillagning, hög salthalt och nitrit är de misstänkta bovarna i dramat. Nitrit är ett omdiskuterat konserveringsmedel var kemiska beteckning  som tillsats i mat är E 250. Nitrit har som syfte att bevara färg (det är därför korven och skinkan är rosa och inte grå) och hindra tillväxten av bakterier. Mycket pekar mot att det är just nitriten som är den värsta boven, men det rökta, saltade röda köttet är långt i från oskyldigt i sammanhanget. En studie publicerade i British Journal of Cancer visade på att att risken för att drabbas av pancreas cancer ökade med 19 % vid konsumtion av processat rött kött, i mängd motsvarande en korv om dagen.  ”When results from all studies were combined, an increase of 50 g per day of processed meat consumption was associated with a statistically significant 19% increased risk of pancreatic cancer.”

Men en korv om dagen är väl mycket, ingen äter väl så eller? Jo faktiskt. I Sverige äter vi mycket kött och mycket rött kött och chark, inte mest i världen men en avsevärd och hälsoskadlig mängd. Män äter dubbelt så mycket korv som kvinnor. Korv är alltså manligt, men tyvärr kan det påverka potens och fertilitet hos män. Här finns en studie som visar på samband mellan charkkonsumtion och låg fertilitet och spermiekvalitet hos män.

Barn i Sverige äter i genomsnitt korv 2-3 gånger i veckan eller 25-30 gram per dag (källa: Riksmaten barn 2013). I jämförelse äter de bara 20 gram fisk och skaldjur per dag och endast 4 gram baljväxter per dag. Observera att det endast är korv i statistiken inte övriga charkprodukter som bacon och skinka som klassas som kött så den totala mängden processat rött kött som barnen äter är högre. Korv är alltså ett vanligt livsmedel som barn äter mycket av. Det kanske vi borde göra något åt?

korvproganda till barn

Mindre korv, mera linser till barnen! Blir det kinkigt att införa linsgryta på barnkalaset, tänk på allt annat som vi gör för att skydda dem som säkerhetsbälten, hjälm och flytväst. Goda matvanor grundläggs tidigt och forskningen och rekommendationerna på detta område är tydliga: minska mängden rött kött och avstå från charkprodukter (World Cancer Research Fund International). Skippa korven!

Äntligen en byteshylla!

Byteshyllan, än så länge lite tom men jag hoppas på påfyllning snart.

En sak jag verkligen brinner för är återanvändning och återvinning. Att ta till vara på de saker som redan finns istället för att slänga och köpa nytt som vi tyvärr ägnar oss åt allt för mycket. När jag besöker återvinningscentralen slås jag alltid av hur mycket väl fungerande bra saker som kastas.

Som ni vet så är jag administratör för världens bästa grupp på FB: Bortskänkes/Bytes/Mottages 08-området där Stockholmare kan byta, skänka och ta emot saker. Vi har i skrivande stund 52 000 medlemmar som har fattat det där med hållbar konsumtion.

En sak jag länge velat införa är en bytes/skänkeshylla i mitt hus i Fredhäll. Jag har sett många bra grejer hamna i kärlet för brännbart vilket är jättesynd. Så nu har jag fått hyresvärdens tillstånd och igår hämtade vi en beg Billyhylla (genom bytesgruppen såklart). Tanken är helt enkelt att grannar ska kunna lämna, ta, byta och låna saker som står i hyllan. Kolla gärna med fastighetsvärd eller förenings om möjligheten att sätta upp ett bytesbord eller hylla i ditt hus.

Våtservetter – ett miljöproblem och varför du alltid ska ha en papperskorg på toa

35 slängda våtservetter per kilometer strand i England – Fresh?

Våtservetter, det är väl inget stort miljöproblem eller?

Många använder våtservetter idag, de har blivit närmast oumbärliga. De är ju praktiska, bara att dra fram och torka av kladdiga barnhänder när man är på utflykt tex. Jag var nyligen på resa i Östafrika och hade då en förpackning våtservetter i väskan, perfekt för att torka av resdammet och snabbt fräscha till sig. Så vad är dåligt då? Jo, de är ju engångsartiklar, oftast inte nedbrytbara och de hamnar i naturen och gör skada och vi använder massor. Ett marginellt problem kan man tycka i jämförelse med global uppvärmning, fossilt bränsleberoende, ökenspridning och annat men…Våtservetter ÄR ett miljöproblem och det ökar, kraftigt.

Denna artikel visar att mängden våtservetter på engelska stränder ökade med femtio procent under 2014. Anledningen till att de hamnar på stränderna är oftast att de spolas ner i toaletten. Våra reningsverk är inte gjorda att ta hand om våtservetter och annat skräp som kondomer, mensskydd, tandtråd, snus, tops och annat som regelmässigt hamnar i toan fast det inte borde det. Mängden plast i naturen och haven har blivit ett gigantiskt miljöproblem som gör mig mörkrädd att tänka på.

Plast på havsbotten på 2500 meters djup.

Så vad kan göras? Det hela är ganska enkelt, och kräver bara en medveten konsument (det är du nu efter att ha läst detta) och en papperskorg!

– Inse att våtservetter inte är en absolut livsnödvändighet. Vi klarade oss innan de fanns.

– Köp biologiskt nedbrytbara våtservetter, googla och du kommer finna en uppsjö. Tex dessa i ekologisk bomull från Natracare från Bodystore eller dessa ekologiska av pappersmassa  från Naty. Dessa är av naturmaterial och kan komposteras och om de skulle hamna i naturen så bryts de ner och skvalpar inte runt i magen på en havssköldpadda tills den dör.

– Gör egna våtservetter, det finns massor utav tips för hur man går till väga på nätet och det är inte svårt.

– Spola inte ned våtservetter i toan, nånsin, aldrig ok? Och inget annat som inte hör hemma där heller.

– Ha alltid ALLTID en papperskorg på toaletten där folk kan slänga saker som inte ska spolas ner. Tänk att du är på fest och behöver byta mensskydd tex och det saknas en papperskorg. Ett ganska vanligt scenario. Då finns det två alternativ: antingen får du ta ditt använda mensskydd, rulla in det i massa toapapper och sen klämma ihop i handen eller fickan/handväskan för att senare försöka kasta det annanstans. Eller spola ner ner i toan, Jag tror många väljer toan tyvärr. En liten enkel papperskorg eliminerar detta problem.

Att tänka på inför kräftfesten

Värt att omblogga i kräfttider!

linneaslillagrona

Havskräfta

Så här på hösten duggar inbjudningarna till kräftskivorna tätt. Personligen undviker jag kräftskivor av flera skäl, men mest för att jag har svårt för djurfrosseri. För många är dock kräftorna en efterlängtad delikatess. Linneas lilla gröna är en guide till hållbar konsumtion för den som vill leva lite mer miljösnällt och klimatsmart utan att göra allt för stora avkall på sin livsstil. Därför presenterar jag här några saker som ni kan tänka på för att kräftfesten ska bli så hållbar som möjligt.

Vilka kräftor ska man välja? svenska kräftor eller utländska, signal- eller flodkräftor, kinesiska, amerikanska, turkiska, havskräftor? Vilket är egentligen bäst ur miljösynpunkt?

Det korta svaret är: burfångade havskräftor är det absolut bästa alternativet. Läs gärna om vad Naturskyddsföreningen skriver om bottentrålning av kräftor här. Trålandet förstör havsbotten, skadar kräftorna och fångar urskillningslöst. En studie i Nordsjön visade att så mycket som 88% av fångsten vid trålning…

Visa originalinlägg 250 fler ord

Ska vi byta grejer? Utställning om byteshandel på Tumba Bruksmuseum

I våras blev jag kontaktad av Tumba Bruksmuseum som planerade en utställning om byteshandel. De önskade starta ett samarbete med bytesgruppen Bortskänkes/Bytes/Mottages 08-området som jag administrerar på FB. Jag är stolt att presentera resultatet här:

Ska vi byta grejer? Ny utställning om byteshandel öppnar 24 maj.

Bytte människor varor innan det fanns pengar? Hur uppstår byten vid krig och kriser? Är vår tids allt mer populära bytestrend egentligen en subkultur med ett eget alternativt ekonomiskt system?
I utställningen, Ska vi byta grejer?, som riktar sig till unga i vuxens sällskap, vänder och vrider vi på frågor som: Vad är byteshandel? Hur fungerar/har det fungerat? Hur ser det ut idag?
Passa på att byta grejer lördag 24 maj kl. 11-16 Under lördagen anordnar museet en storbytardag.
I samarbete med FB gruppen Bortskänkes/Bytes/Mottages 08 området bytes under hela dagen saker, kläder och plantor.
I samarbete med Retoy kan barn byta leksaker och leka sig till en bättre värld, kl. 13-15.
För de som inte har med något att byta men tycker om återbruk så är
brukets Loppistanter på plats och säljer fräscht begagnat, bl. a till förmån för Rädda Barnen.
Det blir även ansiktsmålning, papperstillverkning, musikunderhållning och museets café serverar årets första sommarpajer på egenskördad rabarber.
Kom tidigt, museet bjuder de första 300 besökarna på kravmärkt glass!

Om du har frågor eller eller funderingar!
Ring 08-519 553 46 eller mejla till info@tumbabruksmuseum.se

Jag hoppas att se er alla där!